Swix har vallat rätt

Vi skidar allt snabbare, säkrare, snyggare - och med bättre fäste. Det kan vi tacka några svenska kemister på 1940-talet för. Resultatet av deras forskning blev företaget Swix, i dag världsledande tillverkare av vallor.

När vaxblandningar möter sexkantiga prismor av frusna vattenmolekyler uppstår ett märkligt fenomen. Somliga skulle kalla det kärlek. Eller ja, friktion. Andra kallar det kort och gott glid. Oavsett vilket så är processen som sker på molekylärnivå när skidvalla möter kall snö resultatet av svensk ingenjörskonst. Och en betydande del av norska vallajätten Swix framgångssaga.

Nu är skidvalla inte något modernt påfund. Människans önskan att kunna åka snabbare har funnits där sedan skidåkningens begynnelse - oavsett om syftet varit att skida ikapp jaktbyten, fly undan danskar i Moraskogarna eller pressa sig först över målsnöret i ett sprintlopp. Skidans undersida har därför försetts med allt från beck och kåda till vaselin. Eller som Fridtjof Nansen föredrog det med renhudar. Men det var först när en grupp kemister på Astra i mitten av 1940-talet lyckades koka ihop ett framgångsrecept som utvecklingen verkligen tog fart.

Det kan tyckas märkligt att ett läkemedelsbolag skulle ta sig an denna uppgift, men företagets dåvarande vd Börje Gabrielsson var en hängiven skidåkare och ville sannolikt bara få bättre glid och fäste i spåret. Hur som helst fick forskarna i uppdrag att tillsammans med elitskidåkaren Martin Matsbo utarbeta en valla med mer vetenskapliga metoder. Forskarna beräknade och blandade - och Matsbo testkörde. 1946 lanserades vallan under namnet Swix.

Till en början fanns Swix i tre olika färger för olika temperaturer: röd, blå och grön fästvalla samt blått och rött klister. Det stora genombrottet kom vid vinter-OS 1948 när alla guldmedaljörer i längd hade vallat med just Swix. Samma år kompletterade man med vallor för backhoppning och 1950 utökades sortimentet med vallor för de alpina grenarna.

Inte långt från den olympiska hoppbacken i norska Lillehammer ligger sedan 1986 Swix fabrik. Forskningsavdelningen med sina laboratorier är dock samlokaliserade med Sintef i Oslo, ett av de främsta tekniska forskningsinstituten i Norden. Där bedrivs all forskning och utveckling inom Swix tre affärsområden textiler, stavar och vallor.

- Vi ansvarar för forskning och utveckling inom alla våra områden, säger forskningschefen Lars Karlöf. Vi lägger mycket tid på valla där vi har en totalkontroll. Genom en kemisk syntes skapar vi en bas som vi bygger ihop med andra råvaror vi köper in och så blir det till slut en valla som vi tillverkar i Lillehammer.

Stommen i all skidvalla utgörs av vax av olika ursprung. Därefter tillsätter man diverse tillsatser för att få fram de specifika egenskaper man eftersträvar.

- När vi startar ett nytt projekt börjar det med en idé som vi själva eller någon annan har. Det innebär att vi sätter upp en receptur, en innehållsförteckning ungefär som när du ska baka en kaka. Sedan gör vi prover på det och sätter ut test i olika temperatur- och snöförhållanden. Vallan testas av Swix Racing Service team inom både längd, skidskytte och alpint som rapporterar tillbaka till forskningsavdelningen som i sin tur analyserar resultatet.

Utveckling av en ny valla är en lång process som kan ta uppemot fyra år.

- De stora revolutionerna tar lång tid och mycket resurser i anspråk. Vi sätter givetvis upp kriterier för produkten genom alla steg. Det gör att när vi väl släpper en produkt på marknaden då vet vi att den fungerar.

Recepten är naturligtvis hemliga. Det är ”Coca-Cola-principen” som gäller. Till glädje för alla nostalgiker finns de tre ursprungsfärgerna röd, grön och blå kvar i sortimentet än i dag, nu kompletterade med fler färger.

- Det färgsystemet är grunden i allting och de facto industristandard i dag. Alla våra konkurrenter har kopierat det. Blå Extra är numera en klassiker. Det har till och med blivit en definition på en viss typ av skidföre. När du har ”Blå Extra-före” då har du bra glid, bra fäste, solen skiner och chokladen är lagom varm.

Frågan är bara hur mycket mer valla egentligen kan utvecklas.

- Mycket är svaret, vi har mycket kvar att göra, konstaterar Lars Karlöf. Varför vi vallar en skida är ju för att optimera skidans belag i förhållande till underlaget. Och snö är världens svåraste material, det har vi inte förstått oss på helt ännu. Det som gör snö så svårt är att det är under konstant omvandling. Där jobbar vi mycket med material som kan anpassa sig och förändras utifrån förutsättningarna.

På Swix forskningscenter analyserar forskarna bland annat noggrant friktionskoefficienten. Vad är då det och framförallt vad innebär det för vallningen? Svaret får vi av vallagurun Lasse Jonsson på Swix svenska generalagent Sportmarket.

- Skidan har en viss utformning precis som snöns yta. Däremellan har du ett belag som du vallar och då får du en viss friktion mot snön. När man pratar glid då vill man ha så lite friktion eller så låg friktionskoefficient som möjligt.

Enkelt uttryckt handlar valla egentligen bara om två saker: glid och fäste. Om snön är fuktig sugs skidan fast och glidet blir dåligt, vilket kräver en annan typ av valla än om snön vore kall och torr. Fästvalla är en extremt komplicerad produkt eftersom den i ena stunden ska ge bra glid (låg friktionskoefficient) för att i nästa ge bra fäste (statisk friktion).

- För en tävlingsåkare i klassisk längdskidåkning är bägge bitarna väldigt viktiga, säger Lasse Jonsson. Därför testar vi och provar in i det längsta för att hitta den optimala kombinationen. Som amatöråkare kanske man tycker att man har kanonskidor när man har bra fäste, men ska man tävla och det är hundradelar som avgör då måste man också ha ett superglid.

Vallningen har ofta haft en avgörande betydelse i skidlopp. Det är lätt att valla bort sig och det krävs fingertoppskänsla för att få skidorna att glida bäst. Lasse Jonsson går så långt som att hävda att vallning inte är en vetenskap utan en konstform.

Samtidigt påpekar han att valla, inte bara för elitåkare utan även för alla oss ”blåbär”, är en förutsättning för att få ut det mesta av skidåkningen.

- Med en perfekt vallad skida får man en otrolig upplevelse oavsett om det är en tävling eller en vanlig runda i skogen. Man ska ha rätt produkter för den typ av åkare man är och då finns det ett stort utbud i dag. Den som har fått testa och jämföra en optimalt vallad skida mot en opreparerad behöver aldrig fundera längre. Men vi ser att folk slarvar oerhört mycket med detta och därför jobbar vi mycket med den biten tillsammans med våra återförsäljare och med egna clinics.

Givetvis har det också förekommit kritik mot användandet av skidvalla. När Swix först lanserades togs produkterna emot med skepsis. På senare tid har vissa hävdat att skidvalla är en överskattad produkt. 2005 skrev Leonid Kuzmin, den före detta längdskidåkerskan Antonina Ordinas make och vid tidpunkten doktorand vid Mittuniversitetet i Östersund, en avhandling där han hävdade att skidvalla ställer till mer besvär än glädje för de flesta skidåkare. I stället menade han att det var mycket bättre att nyttja skidbelagets egna positiva egenskaper.

Påståendet var minst sagt kontroversiellt. Hans forskningsresultat avfärdades dock både av Swix och av andra i branschen.

- Han hade inte rätt och han hade inte gjort undersökningen på ett vetenskapligt sätt utan dragit förutfattade slutsatser utan att det fanns någon grund i det, säger Lars Karlöf. En annan viktig sak att tänka på är att det han skrev snarare handlade om skidans struktur i belaget än om vallning eller inte vallning, men det har kommit bort i debatten.

Även om ett litet antal tävlingsåkare provade att köra ovallat enligt Kuzmins rekommendation - vissa med framgång ska sägas - har majoriteten enligt Lars Karlöf ändå gått tillbaka till att valla igen. I dag delar de allra flesta uppfattningen om vilken skillnad rätt valla kan göra för skidåkningen.

Det senaste decenniet har Swix haft fint före. Valla säljer bra. Närmare fyrtio ton lämnar produktionslinjerna i Lillehammer varje år och Swix är i dag världens största tillverkare. Konkurrenter finns, bland andra schweiziska Toko, tyska Holmenkoll, italienska Rode och svenska Skigo, men dessa verkar främst på de lokala marknaderna. Swix är med sina knappa 40 procent av världsmarknaden, både vad gäller rekreationslöparen och på tävlingsnivå, dominerande.

- Vi vill tro att det beror på att vi har så hög kvalitet på våra produkter och en sådan kontroll i varje steg av utvecklingen. Och också att vi har det mest kompletta sortimentet. Vallar du med Swix så kommer du aldrig valla bort dig totalt, säger Lars Karlöf.

Av: Jenny Olsson